Järnvägsbroar av sten

När järnvägarna började byggas i Sverige omkring 1850 fanns det i stort sett 2 material att bygga broar med, sten och järn, senare stål. Trä fanns det naturligtvis men det kom mest till användning under byggtiden även om en del träbroar har byggts. Sten fanns det gott om och kom mycket till användning för mindre konstuktioner men när större spännvidder behövdes fick man ta till järn. Eftersom tekniken att valsa långa stålbalkar inte var uppfunnen än fick man tillverka dessa broar av hopnitade gjutjärnsbitar. Dom flesta av dessa gamla broar är numera utbytta eller ombyggda men en del finns faktiskt kvar.

Den förmodligen vanligaste brokonstruktionen av äldre typ som finns kvar är den enkla stentrumman. Konstruktionsmässigt består den av en rad parallella välhuggna stenbalkar i järnvägen längdriktning. Dessa vilar på tvärgående stenbalkar som i sin tur vilar på längsgående stenbalkar, stenhällar eller direkt på undergrunden. Om en större area önskas kan man bygga på dom tvärgående balkarna på höjden och det går även bra att bygga flera trummor bredvid varandra. En sådan här trumma håller länge bara grunden är stabil. Största faran är att det översta lagret balkar förskjuts i sidled så att mellanrummet blir för stort och ballasten kan rinna ner och underminera spåret. Ibland har trumman på senare tid förlängts med betongrör på en eller båda sidorna. Här nedan visas två varianter på stentrummor.

Till vänster en enkel stentrumma på Bohusbanan vid sjön Hällungen. Till höger en större och dubbel stentrumma norr om Berghem mellan Varberg och Borås. Notera kontaktledningsstolpen uppe till vänster.

När större spännvidd krävdes fick man bygga en bro. Detta gällde både om man skulle korsa ett vattendrag eller en väg. Den tidigaste konstruktionen består för det mesta av en överbyggnad vilande på brofästen av välhuggen sten lagda i kallmursteknik. Senare har man ofta kletat på fogarna med betong. Överbyggnaden kunde vara av olika typer framför allt beroende på spännvidden, i början hopnitade järndelar, senare stålbalkar och numera oftast ersatta av betongtråg. Många av dessa tidigare broar har låg fri höjd eftersom det enda fordon som fanns var häst och vagn och man gjorde inga större åtgärder för att öka höjden. Men ibland blev dom pga terrängen väldigt höga. Här nedan kommer 2 olika exempel från sträckan Göteborg-Borås.

Vägport mellan Rävlanda och Bollebygd, vid Berg. Fri höjd mindre än 4 m.

 

Vägport strax öster om Bollebygd stn. Fri höjd drygt 8 m, räcker gott och väl för Giraff-transporter.

Under början av 1900-talet började betongen ersätta stenen som byggnadsmaterial, men sten användes i konstruktioner långt in på 1900-talet. Den första större järnvägsbron i Sverige som byggdes helt i betong är den över Säveån i Lerum. Den byggdes till dubbelspårets tillkomst 1915 och är fortfarande i bruk. Fast egentligen är det bara överbyggnaden som är i betong, grundläggningen består av huggna stenblock. Jag har ännu inte undersökt vad som fanns här från början, kanske en stenvalvsbro? Bilder nedan.

Men mitt största intresse gäller valvbroar av enbart sten. Av dessa finns det inte så många kvar varför är det roligt att en del har överlevt. Det kanske inte byggdes så många men vad gäller historik om broar har jag inte hittat så mycket. Det var nog bara i början av järnvägsbyggandet man byggde stenbroar för nitade stålbroar och även stålbalksbroar tog snart över. Därför kommer jag här att lägga upp lite info om dessa broar. Listan nedan kommer att uppdateras fortlöpande i takt med vad jag hittar. Som synes håller jag mig till Göteborgstrakten. Lite ordförklaringar finns på sidan om brotermer eller på brolistan.

Några varningens ord bara. När det gäller vägbroar av sten är dom flesta tagna ut trafik eller har låg trafik. Där är det inga problem att mäta och studera dessa. En del är i allmän trafik och där får man vara försiktigare. När det gäller järnvägsbroar ligger saken annorlunda till. Hastigheten på järnvägarna är större, tåget kan inte väja för fotgängare och ofta finns inte plats bredvid spåret. Det är helt enkelt livfarligt att vistas på järnvägsbroar i trafik. Sen är det faktiskt förbjudet för obehöriga att beträda spårområdet. Så när det gäller järnvägsbroar skall dom beundras från sidan eller helst underifrån.

Västra stambanan. Eftersom denna järnväg var en av dom första som byggdes finns det även en hel del stenbroar på den. En del av dom befintliga stenbroarna breddades faktiskt med samma teknik vid dubbelspårsbygget, t.ex. bron över Nossan i Herrljunga så sent som 1951. Än så länge har jag bara besökt bron vid Gullringsbo mellan Jonsered och Lerum och bron över Lerån i Lerum. Kommande objekt finns i Alingsås, Lagmansholm, Herrljunga och över Lidan väster om Floby.

Göteborg Borås Järnväg. Här finns ingen "riktig" stenbro men en märklig skapelse som byggdes av GBJ finns vid Rya.

Bohusbanan: En stenbro finns vid Hultet,Skårby. Vidare en vid Jörlanda.

Tillbaka eller vidare till brolistan, stenbroar, startsidan